Vill göra en insats

Vill göra en insats

Denna gång handlar det om våra fantastiska volontärer. Alltså de som arbetar och gör en insats frivillgt och utan att kräva någon betalning. De snickrar, målar, lagar mat, säljer möbler, vattnar blommor, gör smörgåsar, sitter i sammanträde, klipper gräs, undervisar, sorterar kläder m.m. – c:a 5-600 timmar i veckan!!! Utan deras insats hade vi fått stänga dörrarna till både vår vackra kyrka och secondhandbutiken före jul. Hur blir man t.ex. volontär i vårt biståndscenter? Vad håller man på med och hur tänker man egentligen om sin insats? För att få reda på detta åkte jag helt enkelt till Ågatan 10 en vanlig vardag och ställde mina frågor till några av dem.

Elsbeth Johannesson var i full aktivitet vid sitt arbetsbord på lagret – helt omgiven av väskor i olika storlekar för olika ändamål.

Elsbeth – hur kom det sig att du blev volontär?
– Jag kom hit till butiken som kund för åtta år sedan. Då fick jag syn på Lisbeth Edman, en tidigare kollega inom begravningsbranschen. Hon arbetade som verksamhetschef här då.

Vilket sammanträffande!
– Ja, jag minns att jag sa till henne att detta ser roligt ut. Det skulle jag kunna tänka mig att hjälpa till med. Svaret kom snabbt: ”Kom hit och testa”. Vi gick en rundvandring bland annat var vi ute på lagret minns jag.

Du har varit här i många år nu – vad gör du när du är här på dagarna?
– Det fanns då ett behov att ta hand om väskorna som lämnats in. Det håller jag på med fortfarande.

Vad behövs göras med väskorna?
– Jag går igenom dem. De behöver rengöras och ibland lagas. Det kan vara en trasig dragkedja som behöver fixas till t.ex.

Du har kommit hit minst två dagar i veckan under åtta år nu. Varifrån får du din uthållighet?
– För det första har jag tiden. Sedan känner jag att jag gör någonting för de som har det svårt i världen. Jag känner verkligen att jag gör nytta!

Kerstin Gudmundsson och Bibbi Gustafsson är volontärer i vårt biståndscenter sedan över fyra år tillbaka. Jag möter dem ute i kylan på butikens bakgård. Också där finns det just nu hundratals julprylar till försäljning så här strax före jul. Det skänks julprylar hela året och det är Kerstin och Bibbi som tar hand om dem. För dem är det verkligen jul hela året. 

Hur ofta är ni här i butiken?
– Vi brukar vara här varje måndag mellan åtta och två.

Hur fick ni kontakt med butiken?
– Vi fick frågan om vi kunde hjälpa till här av Marita Gustafsson som är med i vår församling, Bifrostkyrkan. Hon sa att det fanns behov i secondhandbutiken. Eftersom vi hade tid tänkte vi – då kan vi ju jobba ihop och känna att vi gör nytta!

Vad skulle ni säga till den som råkar ha tid över?
– Detta är ett jättefint tillfälle att bryta ensamheten. En berättade t.ex. vid kaffet här idag att ”jag drömmer mer om mina vänner här än om andra jag känner”! Det säger en hel del om gemenskapen här – man är med i ett sammanhang.

Vad betyder det för er att överskottet går till olika biståndsprojekt?
– Det är ju grunden och själva motivet till vårt engagemang!

Jag träffar på Carin Bengtsson en måndagseftermiddag. Hon jobbar på ekonomikontoret i vår secondhandbutik. Hon arbetar som volontär bl.a. med butikens och hela församlingens ekonomi.

Vad jag förstår arbetar du med olika saker här i butiken?
– Ja – måndagar och onsdagar brukar jag vara här på kontoret ungefär mellan 9 och 16. Då jobbar jag med ekonomi. På tisdagskvällar hjälper jag till att sortera kläder och göra det som behövs göras för tillfället.

Du finns med på volontärernas schema för butikens öppettider på lördagar också?
– Ja, var fjärde lördag står jag i kassan från elva till två.

Det är snart jul – de många gåvornas högtid. Du delar ju ut gåvor hela året.
– Ja – Jag skickar butikens överskottspengar till olika projekt och biståndsorganisationer efter den budget som beslutats av församlingen. Det är intressant. Jag får ju då en inblick i de olika projekten i och med att jag är den som skickar pengarna till dem.

Hur upplever du det?
– Det känns bra att t.ex. skicka pengar till skolhemmen i Thailand. Man känner att pengarna kommer till nytta. Speciellt när det kommer mail tillbaka och de tackar för gåvan och rapporterar vad pengarna använts till.

Intervju: Roland Lindal